Med denna sida vill vi på ett sakligt sätt svara på de vanligaste frågorna om avfallskvarnar. Har du andra frågor som inte besvarats nedan är du självklart välkommen att kontakta oss. Om du vill ta del av våra referenser så finns det länkar till rapporter här.


Svar: Nej, maten mals ner till millimetersmå partiklar som sedan blandas med vatten, konsistensen påminner om apelsinjuice med fruktkött, som med lätthet förs iväg genom avloppet.
Partiklarna i kombination med den pumpeffekt som kvarnen genererar river med sig fettavlagringarna på insidan av rören vilket i praktiken innebär mindre påväxt av fett i rören. Mellan fettet och avloppsröret bildas en kemisk reaktion som försvagar materialet, det är orsaken till att avloppsstammar med mindre påväxt får en längre livslängd.
I Surahammar har ca 50 % av invånarna avfallskvarnar och inga stopp p.g.a. avfallskvarnar har rapporterats där.

Svar: Nej, avfallskvarnen rengör sig själv när den används. Lukt är alltså inget problem när du har avfallskvarn, vilket bekräftas i Surahammar där inga klagomål på lukt tagits emot. Man låter vattnet spola några sekunder efter att avfallet har malts, vattnet slår runt och rengör kammaren som en supersnabb tvättmaskin. Man kan droppa några droppar diskmedel för att avlägsna eventuellt fett. Man kan även rengöra med isbitar och en halv citron för en fräsch doft.
Avfallskvarnen trycker dessutom ut vattnet i närgränsande avloppsrör så även dessa håller sig rena. Eftersom avfallskvarnen är placerad innan vattenlåset så tränger inte heller någon avloppslukt upp i köket.
Däremot så slipper du lukt ifrån sopkorgen under vasken eftersom du maler ditt matavfall.

Svar: En avfallskvarn varierar i ljudvolym beroende på modell och konstruktion men även faktorer som diskbänkens konstruktion, väggmaterial och en mängd andra byggtekniska detaljer. Vikten och rotationshastigheten på avfallskvarnen är ofta viktiga parametrar.

Boverket ställer krav på ljudnivån vid nyproduktion av bostäder, detta gäller bl.a avfallskvarnar.

Ofta anges Ljudklass B (29 dB eller lägre) och ljudnivån mäts då på motsatt sida om en 200 mm tjock betongvägg, referensmaterialet brukar vara okokta potatisar och morötter.  Ljudmätningar som anger ljudnivån i det egna köket är svårare att jämföra då det inte finns någon standardiserad mätmetod men hårt avfall låter mer när det mals, vatten dämpar ljud och vibrationer.  Använd kallt vatten innan, under och efter malning. Vanligtvis använder man en avfallskvarn ca 3 gånger per dag i ca 20 sekunder.

Svar: Enligt Sweco (2010-10-29) är spolvattenbehovet för att transportera bort det malda avfallet beräknat till 3-6 liter per hushåll och dygn, samma som en extra toalettspolning. Räknar man med en förbrukning på 6 liter blir årsförbrukningen 2200 liter om kvarnen används lika mycket varje dag. Med Stockholm Vattens avgifter skulle kostnaden öka med ca 10 kr per år och hushåll.

I Surahammars kommun har idag ca 50 % av hushållen en avfallskvarn. De uppger att förbrukningen minskar varje år, vilket tyder på att installation av avfallskvarnar inte bidrar till högre vattenförbrukning. (Sweco Rapport)

Svar: Enligt Swecos utredning (2010-10-29) är energibehovet för motorn som driver avfallskvarnen 4-6 kWh per hushåll och år om kvarnen används 2min/dygn. Anta att avfallskvarnen drar 5kWh/år samt att elkostnaden är 1kr/kWh (exkl. fasta avgifter) så blir det en ökad energikostnad på 5kr/år/hushåll.

Så räkna alltså med en driftskostnad på ca 20:-/ år så är du på den säkra sidan.

Svar: Det enkla svaret är ”Ja” men det finns naturligtvis undantag. Det är i normalfallet lätt att installera en avfallskvarn, det är viktigt att man använder rätt delar som monteras på rätt sätt – och att det blir tätt. Har man inte en standardsil (90 mm) så kan den förstoras upp till rätt dimension och i normalfallet används diskmaskinens eluttag. Har du en korgventil så kan du i normalfallet räkna med att det är rätt dimension.

korgventil1

Svar: Ja, arbetskostnaden för installationen är ROT-avdragsgill och vi hjälper dig med detta.  En Standardinstallation tar ca 1-2 timmar beroende på förutsättningar.

Svar: Ja, det fungerar precis som vanligt. Tänk på att aldrig hälla fett, målarfärg och kemikalier i något avlopp. Man ska vara försiktig med att hälla frätande vätskor i kvarnen.

Om man endast har en diskho kan man förlänga kvarnens livslängd genom att sätta på kallvattenkranen när man häller av t.ex. pastavattnet. Kokande vatten medför värmeexpansion och sliter onödigt på packningar och gummibussningar.

.

Svar: Avfallskvarnen klarar av det mesta matavfallet, en bättre kvarn klarar svårare matavfall, men det finns ändå en del saker som är olämpliga att köra i kvarnen. Allt som inte är organiskt avfall, ex plast, tyg, garn, snören, jord, vaxade servetter.

Avfall med långtrådiga fibrer, så som rabarber, behöver delas i mindre delar. Undvik kronärtskocka, råa fiskskinn, ostron, musslor, hela majskolvar, stora kärnor och större ben. För stora mängder av deg och pasta och också ställa till problem om man inte använder tillräckligt med vatten.

Svar: Överbelastningsskyddet utlöses. Föremål som inte är organiska avlägsnas genom att strömmen slås av och därefter plockas föremålet upp via inloppet. Beroende på kvarnmodell så följer det med losstagningsverktyg alt så får man använda ett lämpligt verktyg för att lossgöra det som fastnat, ex en stor mejsel.

Svar: Enligt Stockholm Vattens utredning (2008-08-26) så är råttor inte intresserade av soppan som bildas av avfallskvarnar. Däremot försvinner 95 % av allt organiskt avfall från sopptunnor både i hemmet och i soprummen vilket snarare bidrar till mindre skadedjur i fastigheten. Vi har själva sett att fastigheter med t.ex. råttproblem, efter en avfallskvarnsinstallation, blivit av med råttorna. Det är snarare så att om man i fastigheten har problem med råttor så kan lösningen vara att installera avfallskvarn. Då det inte längre finns någon lukt eller mat som lockar till sig skadedjuren , så väljer de då att söka nya boplatser.

Svar: Nej, armen sugs inte ner i avfallskvarnen och eftersom alla avfallskvarnar på dagens marknad maler med rivjärn, inte knivar, så är kvarnen inte livsfarlig. Däremot ska den alla köksmaskiner hanteras med respekt, så var noga med att läsa manualen så att du vet hur kvarnen ska användas.
Matavfallet slungas mot kvarnkammarens sidor där avfallet rivs ner till små partiklar som vattnet sedan sköljer ner i avloppet.
I USA, där man stämmer någon för att kaffet är för varmt finns det idag över 100 miljoner öppna avfallskvarnar, öppna avfallskvarnar skulle inte kunna säljas där om det skedde olyckor.
Mycket kan vara farligt i ett kök om man inte är försiktig, kokhett vatten, mixrar, oisolerade ugnar osv, däremot är vi mer vana vid dessa i våra kök.

Svar: Eftersom det inte finns några vassa delar som slits i dagens avfallskvarnar behövs heller inte något underhåll. En kvalitetskvarn har en uppskattningsvis en livslängd på ca 8-12 år men det beror självklart på hur mycket den används.

Svar: Sophämtningen blir dyrare och dyrare, fler kommuner inför en viktbaserad taxa och det är just fuktigt matavfall som väger mest. Med en avfallskvarn kommer matavfallsmängden minska och sophanteringen blir billigare. Vid införandet av avfallskvarnar i BRF Skivlingen i Surahammar minskades tömningen från sex 400-literskärl två gånger i veckan till tre 400-literskärl en gång i veckan. (Karlberg & Norin, 1999). Sophämtningskostnaderna skiljer mycket över landet så det finns inget exakt svar på hur snabbt man räknar hem investeringen men till den rent ekonomiska uppsidan ska man sedan väga in bekvämlighets och miljöaspekten.

Svar: Vissa kommuner tar ut en administrativ avgift för att hantera ansökningar, upprätthålla register för var avfallskvarnar förekommer samt att de tar ut en årsavgift för att innehav av en avfallskvarn. Men i exempelvis Stockholm tillkommer inga avgifter eller andra kostnader. Hör med din kommun om vilka regler som finns.

Svar: Ja, det är det. Du bidrar till produktion av förnybar energi tack vare att matavfallet kan bli biogas hos reningsverket.
Bor du i tex Stockholm så har matavfallet en extremt kort rinntid till reningsverket vilket gör att matavfallet inte hinner brytas ner under transporten.
Avfallskvarn bidrar till minskade transportsträckor för sopbilarna vilket ger minskad miljöpåverkan i form av mindre trafik på vägarna, minskade utsläpp av koldioxid, sot och partiklar. Dessutom har det vid sk ”plockanalyser” av hushållsavfall, visat sig att de områden som har avfallskvarn återvinner mycket större volymer än där ex insamling via påse används. I praktiken innebär detta att en större volym kommer biogasproduktionen tillgodo.
Sopbilar som drivs på biogas förbrukar en stor del av biogasen som produceras av det som de samlar in, vi behöver istället dessa volymer till bilar och bussar.
Ca 15 % av slamproduktionen används som gödselmedel i jordbruket och resterande till markfyllnad mm.
Utveckling av nya teknologier och certifieringssystem kan göra att användning av avloppsslammet brukas i större utsträckning på ett miljösäkert sett, men det kräver mera forskning.
Det finns rapporter om att slammet får mycket bättre värden då vi tillför matavfall. Avfallskvarnar är även ett komplement till sopsortering då många fastigheter i storstäderna inte kan/får (arbetsmiljöverket) sortera ut maten för biogasproduktion, istället så bränns matavfallet. 1 000 kg matavfall kan omvandlas till biogas som motsvarar 110 liter bensin, man kan alltså köra 10 mil på biogasen som kan utvinnas av 1 000 bananskal.

 

Det finns ingen insamlingsmetod som är bäst lämpad i alla sammanhang, därför behöver vi alternativ till traditionell sophämtning/ påsar. I förtätade cityområden så är ofta yta/ mark en bristvara medan avloppsnätet redan finns tillgängligt – optimala förutsättningar för att sortera med matavfallskvarn.

I framtiden kommer vi att få se andra varianter på dagens insamlingssystem. Exempelvis kommer avfallskvarnar att installeras ihop med avskiljartank i fastigheten, på så sätt separeras matavfallet från vattnet redan fastigheten och den rena fraktionen kan sedan hämtas med månadsintervall för vidare behandling i insamlingskedjan.

Svar: Bor man i villa eller har lantställe och vill kompostera så är det givetvis möjligt att kompostera men då utvinns ingen biogas, denna går direkt upp i atmosfären och måste då ersättas med annan energikälla.
En kompost som du ska kunna använda året runt kostar ungefär lika mycket som en standardavfallskvarn, fördelen är att du får fin jord att använda på tomten.

Svar: Källsortera är bra. Utan några reningsprocesser kan man använda gödslet från rötat matavfall att odla i, vilket är bra för miljön. Men alla fastigheter har inte den yta som krävs för en sådan källsortering, dessutom slipper man inte skadedjur, sopbilar, abonnemangskostnader/sophämtningskostnader eller straffavgifter vid felsortering. Avfallskvarnar är ett bra komplement till källsortering av matavfall, då båda alternativen minskar behovet av förbränning.

Svar: Nej, aldrig. Avfallet rinner ifrån köksavloppet till huvudstammen där allt avlopp från kök, wc och badrum transporteras, sen förs avfallet till kommunens reningsverk. I moderna nybyggen, bl.a. Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och H+ i Helsingborg, kommer separata stammar för matavfallet att installeras, matavfallet samlas då i tank för vidare förädling.

Svar: Nej, rötkammaren är en stor anläggning som finns på reningsverket, om du bor i en kommun som har investerat i rötkammare.

Svar: Ja, eftersom alla hushåll i Sverige, av olika skäl, inte källsorterar eller på annat sett tar tillvara på sitt matavfall, bränns idag en stor del av matavfallet. Att bränna matavfall har däremot ingen framtid i Sverige. 2008 brände Sverige 48 % av sitt avfall. Det är näst mest i Europa. (Metro 2011-05-04). Om man inte blandar matavfall i hushållssoporna så blir det bättre och torrare kvalitet på resterande avfall så att avfallsförbränning i värme- och kraftvärmeverk blir mer effektiv. (Hagfors kommun)
Smedjebacken och Surahammar har under en lång tid använt sig av avfallskvarnar med gott resultat. 2008 gjorde Stockholms Vatten en utredning (Dnr: 261-100-6292) med underlag från de mest avfallskvarnsvänliga kommunerna. 2008 godkände Stockholm Vatten installation av avfallskvarnar i hushåll. I kommersiella verksamheter börjar sortering med avfallskvarn snarare bli regel än undantag.

Fler kommuner har på senaste tiden visat intresse för avfallskvarnens fördelar och även tagit beslut om att installera i nybyggnadsområden. Exempel på dessa är förutom Stockholm,  Sorgenfri i Malmö och H+ i Helsingborg

Svar: Nedbrytning av matavfall i ledningsnätet beror på rinntider samt huruvida det är anaeroba eller aeroba förhållanden. Få större projekt har utrett frågan om nedbrytning av matavfallet i ledningsnäten. Ofta görs antagandet att eventuell nedbrytning är försumbar då rinntiderna till reningsverket är relativt korta. (Avfall Sverige 201108). Vissa rapporter visar på att ca 36 % bryts ner i ledningsmnätet, men då är den beräknade rinntiden på 24 timmar. I tex Stockholm ligger rinntiden mellan 0-7 timmar.

Svar: Svavelväte uppstår vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Svavelväte är en giftigt och kan korrodera betongledningar. Avfallskvarnar har inte kunnat påvisas ge ökade problem med svavelväte.
Försöket i Staffanstorp (Nilsson 1990) innehöll en teoretisk beräkning som visade att den ökade mängden organiskt material var för liten för att uppnå kritiska värden för korrosion av betongledningar. En viktig faktor för svavelvätebindning är uppehållstid och syresättning. Problem uppstår främst i tryckledningar eller stillastående vatten. Man kan dock konstatera (Kärrman et al, 2001) att det är olämpligt att införa avfallskvarnar i områden som redan har problem med svavelvätebildning i tryckledningar.
Analyser av nermalt matavfall visar att innehållet av svavel är relativt lågt. Det bedöms att riskerna för att gällande gränsvärden för sulfat i avloppsledningar skall överskridas och att en bildning av stora mängder svavelväte skall ske i ledningssystem är ganska små, men det skulle behöva utredas vidare. Det har inte undersökts om matavfallet kan påverka svavelvätebildningen från själva avloppsvattnet.(Avfall Sverige 2011-08)

Svar: I Surahammar har man haft avfallskvarnar sedan 1993 och inga stopp pga avfallskvarnar har rapporteras. Det finns en hel del olika system för avledning av avlopp. Dels finns det kombinerade system där regnavvattning och avlopp avleds gemensamt. Det finns separerade/duplicerade system där regnavvattning avleds separerat från avloppet och det finns olika tryckavloppssystem. Inga studier har kunnat fastställa avfallskvarnars direkta påverkan i något av de olika systemen.

Man kan tänka sig att stopp lättare kan uppkomma i ett duplicerat nät eftersom det är klenare dimensionerat, men samtidigt skulle konsekvenserna av ett stopp kunna bli större i ett kombinerat nät vid kraftiga regn.

Svar: Det är din kommun som avgör om det finns breddningsproblem i området. I mångmiljonstaden New York förbjöds länge avfallskvarnar p.g.a. risken för breddningar. En undersökning (New York City Department of Environmental Protection, 1997) hävde detta förbud då man inte kunde påvisa en ökad risk då det fanns avfallskvarnar installerade.

Man kan tänka sig att stopp lättare kan uppkomma i ett duplicerat nät eftersom det är klenare dimensionerat, men samtidigt skulle konsekvenserna av ett stopp kunna bli större i ett kombinerat nät vid kraftiga regn.

Svar: I flera kommuner är det fritt fram att installera avfallskvarn. Bland annat i Stockholm, Huddinge, Järfälla och delar av Tyresö och Nacka. Flera kommuner i Sverige har ännu inte hävt restriktionerna men ger tillstånd om förutsättningarna bedöms som goda. Undersök därför med din kommun innan du skaffar en kvarn. Du bör även få godkänt från hyresvärd eller bostadsrättsförening innan du installerar.

Svar: Generellt är det inga problem med att installera kvarn om man har trekammarbrunn, normalt brukar man dimensioneringsmässigt räkna med att en kvarn motsvarar en extra person i hushållet.

Man ska som fastighetsägare vara uppmärksam på att trekammarbrunnar kan skilja sig i både storlek, ålder och konstruktion och att detta då ev kan påverka funktionen. Det finns inga generella rekommendationer på att installera avfallskvarn till trekammarbrunn. Det finns somliga som menar att det inte ska vara något problem och det finns andra som säger att infiltrationen riskeras att sätta igen. I första kammaren separeras partiklar som flyter, i den andra separeras partiklar som sjunker och i tredje kammaren ska rent vatten spolas ut i markbädden.

En trekammarbrunn på två kubik är lagom till en familj på fem personer och den behöver tömmas ca två gånger per år (utan avfallskvarn), med en avfallskvarn installerad så kommer du att behöva tömma tanken lite oftare.

Svar: Biogas bildas när organiskt material bryts ner av mikroorganismer i syrefri miljö, så kallad anaerob rötning. I en biogasprocess deltar en mängd olika mikroorganismer i ett komplicerat samspel som leder till att sammansatta organiska föreningar, till exempel kolhydrater, fetter och proteiner bryts ner till slutprodukterna metan och koldioxid. Denna process sker naturligt i många miljöer med begränsad tillgång på syre, till exempel i sumpmarker, risfält och i magen på idisslare.
I en biogasanläggning utnyttjas den naturliga processen genom att organiskt material som avloppsslam, gödsel, lantbruksgrödor och matavfall läggs eller pumpas in i en rötkammare, som är en helt lufttät behållare. I rötkammaren bildas rå biogas som huvudsakligen består av metan och koldioxid men även små mängder av kvävgas, ammoniak och vätesulfid. Gasen är oftast mättad med vattenånga. I rötkammaren bildas förutom biogas en näringsrik rötrest som kan användas till gödningsmedel.

(Källa Biogasportalen)

Biogas består till 2/3 delar av metangas. Resten är koldioxid.
Biogas är sotfri, giftfri och bidrar inte till växthuseffekten eftersom det mesta av det rötbara avfallet, däribland matavfallet, kommer från växtriket.
Rötningsprocessen, biogas och rötslam beskrivs i t.ex. reningsverket Gryaabs hemsida: www.gryaab.se

Rötslammet som blir över blandas med bark och blir kompost, biomull, och används som anläggningsjord i parker, vägslänter, golfbanor m.m. Om slammet måste deponeras betalar intäkten från biogasen kostnaden för att behandla rötslammet. Se vidare i Kostnad i reningsverk.

Efter rötningen återstår 6,9 kg torrsubstans /familj/ år.
Referens: ”Köksavfallskvarnar- en teknik för uthållig resursanvändning. En förstudie i Göteborg. VA-FORSK RAPPORT 2001-02. Bilaga 4, sid 96-97.” (Rapporten är utförd av Chalmers Tekniska Högskola, inst för VA-teknik.)

Svar: Det finns numer många rapporter och avhandlingar som avhandlar hur avfallskvarnar faktiskt påverkar avloppssystemen och kretsloppet. Många av de policybeslut som tidigare är tagna har ofta sin utgångspunkt i äldre rapporter. Det finns även strukturella hinder i samhället som bromsar utvecklingen, exempelvis utgör befintliga insamlingsmetoder som t.ex. lastbilstransporter, ekonomiskt starka intressen vilka i sig inte driver utveckling av alternativ framåt.

Sveriges kommuner har även stora skillnader i avloppshanteringen, rinntiden från fastigheten till reningsverket skiljer sig och anläggningar för biogasutvinning finns inte överallt.

Mycket av det negativa som vi fått höra om avfallskvarnar har vi vid närmare granskning visat sig vara myter eller missförstånd. 2006 producerades nästan 50% av all biogas i avloppsreningsverken. (Fakta+Biogas Avfall Sverige. )

Med denna sida vill vi på ett sakligt sätt svara på de vanligaste frågorna om avfallskvarnar. Har du andra frågor som inte besvarats ovan är du självklart välkommen att kontakta oss. Om du vill ta del av våra referenser så finns det länkar till rapporter här.

Ökade krav på insamling och nya tekniska lösningar gör att dessa beslut kommer att behöva omprövas om vi gemensamt ska klara insamlingsmålen och hushålla med resurserna på ett bra sätt.